Rum 503 Engelbrekt
| Tv | Ja |
|---|---|
| Kabel-tv | Ja |
| Telefon | Ja |
| Hårtork | Ja |
| Bredband | Ja |
| Nära hiss | Ja |
| Balkong | Nej |
| Allergianpassat | Ja |
| Fönster mot | Innergård |
| Dusch/badkar | Dusch |
| Relaxavdelning | Nej |
| Strykbräda och -järn | Nej (∗∗) |
| Kaffe- och tefaciliteter | Nej (∗∗) |
| Badrock | Nej (∗∗) |
| Kosmetikaprodukter | Nej (∗∗) |
| Stereo | Nej |
| Mötesbord (Sex personer) | Nej |
| * Vi reserverar oss för eventuella prisändringar | |
| ** Finns som tillval | |
Presentation
Engelbrekt, eller rum 503, är ett enkelrum som är effektivt inrett i modern stil. En fondvägg i mild mocca samt andra smakfulla detaljer präglar inredningen. Rummet har fönster mot Storgatan och är möblerat med skinnpuff, arbetsyta med stol, platt-tv samt en 105 cm bred Jensensäng. Badrummet är kaklat i svart, har Gustavsbergsporslin samt en dusch med glasvägg.
Tillgång till bredbandsuppkoppling (24Mbit ADSL).
Historisk kuriosa
Engelbrekt – ”Then Litzla man” (Den lilla mannen)
Engelbrekt Engelbrektsson föddes i Norberg, Bergslagen. År 1433 valdes han till ledare för ett bondeuppror mot de lokala fogdarnas förtryck som växte till en nationell frihetskamp mot det danska förtrycket under Kalmarunionen. På bara tre månader tog Engelbrekt kontroll över i stort sett hela Sverige. Svenska rådets ledamöter tvingades ansluta sig till upproret och kungen avsattes.
Vid Sveriges första Riksdag år 1435 blev Engelbrekt överbefälhavare med Örebro slott som förläning. Engelbrekt mördades brutalt en vårdag 1436. Innan mördaren högg ned honom med yxa uttalade han följande ord: ”När ska jag få frid för dig i Sveriges land”. Engelbrekt begravdes i Nikolaikyrkan i Örebro och hyllades som ett helgon i drygt 100 år efter sin död. Sjuka vallfärdade till hans grav eftersom det blev ”känt” att mirakler inträffade där.
Engelbrekt var inte bara en krigare. Han försökte stärka den svenska friheten genom att förhandla med utländska makter och han såg till att även prästerna, städerna och allmogen fick representera i riksdagarna. Tack vare Engelbrekt blev bönderna mer politiskt självmedvetna och även den svenska litteraturen påverkades.
Efter hans död fick vi för första gången en litteratur med fosterländska tongångar. Engelbrektsvisan, skriven av hans vän Biskop Thomas, finns i över 900 tonsättningar och är ett uttryck för samtidens beundran för Engelbrekt.
På 1800-talet återupplivades bilden av Engelbrekt som frihetshjälte när de svenska gränserna åter hotades. Han fick även en staty upprest efter sig men eftersom Engelbrekt var alltför kort ”lånade” man kroppsstorleken av Garibaldi (italiensk frihetskämpe) och satte Engelbrekts huvud ovanpå.
Engelbrekts betydelse som nationalsymbol är oomtvistad.
